Barn är barn...
Postat: 16 okt 2010, 16:25
Skall åka upp till Gävle och hälsa på mitt första barnbarn för första gången nästa helg. Kul, kul
!
Vill bara upplysa min son att barn är barn... med följande lilla historia:
Oscar ber sin dagisfröken hjälpa honom att ta på sig sina stövlar innan han skall gå ut i kylan. De är jättebesvärliga att ta på och fröken måste verkligen göra världens ansträngning för att utföra uppdraget. När stövlarna äntligen - efter flera minuters jobb - sitter på så säger Oscar:
- De sitter på fel fot!
Fröken tror inte sina ögon när hon konstaterar att det är som Oscar säger, stövlarna sitter fel. Hon drar som en dåre i 3 minuter för att ta av dem och börjar om med en super ansträngning för att sätta på dem igen... Då säger Oscar:
-Det är inte mina stövlar!
Fröken andas djupt och lägger locket på känslorna för att inte skada lilla Oscar som tittar på henne med fiskblick.
- Ok, säger hon, vi tar av dem då! Och sätter igång med samma träning som tidigare.
- Varför sa du inte det tidigare? frågar hon när hon är klar.
Oscar svarar då:
- Det är inte mina stövlar, det är brorsans, men mamma vill att jag skall ha dem!
Fröken börjar gråta och, mycket behärskad fast bestämd, sätter hon på stövlarna för en tredje gång. Sedan lyfter hon upp Oscar, sätter jackan på honom, halsduk och frågar:
- Var är dina vantar?
- Jag la dom i stövlarna!
Vill bara upplysa min son att barn är barn... med följande lilla historia:
Oscar ber sin dagisfröken hjälpa honom att ta på sig sina stövlar innan han skall gå ut i kylan. De är jättebesvärliga att ta på och fröken måste verkligen göra världens ansträngning för att utföra uppdraget. När stövlarna äntligen - efter flera minuters jobb - sitter på så säger Oscar:
- De sitter på fel fot!
Fröken tror inte sina ögon när hon konstaterar att det är som Oscar säger, stövlarna sitter fel. Hon drar som en dåre i 3 minuter för att ta av dem och börjar om med en super ansträngning för att sätta på dem igen... Då säger Oscar:
-Det är inte mina stövlar!
Fröken andas djupt och lägger locket på känslorna för att inte skada lilla Oscar som tittar på henne med fiskblick.
- Ok, säger hon, vi tar av dem då! Och sätter igång med samma träning som tidigare.
- Varför sa du inte det tidigare? frågar hon när hon är klar.
Oscar svarar då:
- Det är inte mina stövlar, det är brorsans, men mamma vill att jag skall ha dem!
Fröken börjar gråta och, mycket behärskad fast bestämd, sätter hon på stövlarna för en tredje gång. Sedan lyfter hon upp Oscar, sätter jackan på honom, halsduk och frågar:
- Var är dina vantar?
- Jag la dom i stövlarna!